8 december 2017

#glöggmys

Glöggmuggar är små och söta och lätta att få med sig hem från loppisar. Jag har otaliga varianter i skåpen, men favoriten just nu är Vinetas glas i olika färger. Passar bra att servera den alkoholfria i gröna muggar och den med alkohol i i röda muggar. Pedagogiskt, och ingen risk att man tar fel.😊

7 december 2017

#teak

Dagens lucka är teak, och jag skulle kunna posta 24 bilder på bara detta tema, men väljer att bjuda på ett hörna i vår gillestuga.

6 december 2017

#värme


Ni vet den sortens värme man känner när man får en stringhylla alldeles gratis....
Det hände mig idag!
Tack Karin! 💗

5 december 2017

#stjärna

Problemet man har när man ska posta kalenderbilder varje dag är att de ljusa timmarna tillbringas på jobbet, alltså blir det svårt att fota. Men stjärnor gör sig ju om bekant bäst i mörkret, och då passar det alldeles förträffligt med en bild på en av mina Stella-stjärnor.
Att sedan en av mina orkidéer, som  har bestämt sig för att mörkaste vintern är den bästa tiden att blomma om på kom med på bilden är ju bara ett plus!

4 december 2017

#doft

Doften av hyacint är för mig jul i allra högst grad. Så från slutet av november och framåt ser jag till att de finns utplacerade lite varstans i huset.
Den här som står i gästrummet har dessutom fått äran att planteras i allra finaste krukan från Svenskt Tenn. Så enkel men jättevacker.

3 december 2017

#advent

Elljusstakarna lyser nu i vartendaste fönster här hemma, men adventsljusstake för stearinljus har jag bara en. Eller om sanningen ska fram: jag har bara en framme... I jullådorna finns nog fem-sex stycken till om jag minns rätt.
Den här är riktigt snygg, i teak och mässing, ren och enkel. Ingen smulig mossa eller dammigt lingonris.
Och på väggen i bakgrunden skymtar glasskartan från GB anno 1967, det är väl passande i vintertider, eller?

2 december 2017

#julduk

Dagens ämne är julduk, och jag tänkte visa det kaos som uppstår i en retronörds hem varje år då dukarna ska plockas fram...
Man vet helt enkelt inte vilka man ska välja av alla de hundratals dukar som trängs i skåpet.
Och varje år blir jag lika förvånad över hur många jag faktiskt har, och undrar vem det är som bär hem alla dessa dukar och fyller skåpen med. Kan ju tillägga att bilden visar bara en liten bråkdel av samlingen.
Det är helt tokigt och på gränsen till galenskap, jag vet!

1 december 2017

Retrobloggarnas julkalender #ljusstake

Så här års brukar vi retrobloggare ha en gemensam julkalender där vi varsin dag presenterar och skriver om något juligt. I år finns vi på instagram under #retrobloggarnasjulkalender2017.
Då jag är en av de få människor i detta land som inte har instagram får jag försöka hänga på här i bloggen istället, varje dag med ett nytt tema.
Dagens ord är ljusstake, och jag bestämde mig för att visa upp hur det faktiskt kan te sig i ett retrohem så här dagarna innan första advent och alla ljusstakarna tas fram för besiktning!
Som synes fungerar de alla. Men varje år ställs jag inför samma dilemma, stakarnas antal överstiger med råge antalet rum vi har i huset, så alla får helt enkelt inte komma fram, utan jag har ett litet reservlager att ta av.
Jag har tre retrostjärnor också som jag tänkte hänga upp i något ledigt fönster...


14 november 2017

En affisch som följde med hem


Lever fortfarande på känslan från lördagens konsertupplevelse...
På väggen i vårt bibliotek hänger denna jättestora plansch sedan ett par veckor tillbaka.
Tänker inte riktigt tala om hur den hamnade hemma hos mig.
Helt lagligt var det inte, och risken för att jag fastnade på nån övervakningskamera när jag knyckte den är nog ganska stor...

Men jag tror att polisen har viktigare saker för sig än att ta fast förvirrade tanter som nattetid råkar sabba affischeringen i stan. Och nöden har som bekant ingen lag, hela stan var full av Thåströmaffischer, till sist kunde jag inte motstå, han var tvungen att följa med hem!

Och här har han fått sitt föralltidhem. I mitt bibliotek


13 november 2017

Filmen G- the one and only!

Bara de som var med då, på 80-talet och som såg filmen om och om igen och som vet vad den gjorde med oss tonåringar.
Bara de som även idag ser den då och då, och som vet att det aldrig nånsin kommer att göras en bättre film. Och även om de inte erkänner det så kan de varenda scen, replik och alla låttexterna utantill, än idag...

Det är bara de som verkligen förstår storheten i att jag har kommit över en bioplansch från filmen, äkta original.
Klart att den ramas in och får hänga på vardagsrumsväggen, med specialbeställd ram för att passa perfekt. Och på bästa platsen, där alla kan beundra den.
Och sucka avundsjukt...